Kallt...

Kom till Pingyao imorse och det var skitkallt. Hade inte forvantat mig att det skulle vara full host har nar det i Peking ar som svensk sensommar, iallafall innan jag akte precis. Tur att jag investerade i ett par tjocka strumpor i Mongoliet. De har akt pa direkt. Himmelen ar synlig och solen stralar sa vadret ar grymt trots kylan.

Staden ar vacker och deb ser verkligen ut som man tanker sig en gammal kinesisk stad fran kejsartiden. Atmosfaren ar speciell, huvudgatan ar varsta turistfallan med smastand, hotell och kaffebarer medan de andra gatorna och granderna har ett vanligt litet stadsliv med folk som utfor sina vardagsysslor. Den omringas av en gammal stadsmur som ar intakt och inga av husen innanfor har nutida arkitektur forutom det grasliga lokala partihogkvarteret. Tror det ar partiets byggnad, kommunistpartiet ar ju inte kant for att respektera stadsbilden.

Det finns inte sa mycket att gora har sa jag ska bara tillbringa tva natter och ta mig till Xian, staden med terrakottaarmen. Har tydligt markt hur beroende jag ar av sallskap, att resa helt sjalv och hoppas pa att man moter trevligt folk pa nya platser ar inte riktigt min grej. Mesta av tiden kanner jag mig faktiskt ensam. Tror jag hakar pa nagon i Xian, kanske tom oberoende av var de ska nagonstans. Vi far se.